Apr 11 tis 2017

Forskningsseminarium

Gårdagens eftermiddag spenderade jag på ett mycket intressant forskningsseminarium gällande kvinnors hälsa. Där togs det bl.a upp vikten av att kvinnor faktiskt går på sina cellprovskontroller, varför man avstår det erbjudandet. Man tog också upp frågan gällande vaccination av flickor gällande HPV (human papillom virus) varför vissa föräldrar säger nej till att vaccinera sina döttrar mot risken för cervixcancer (livmoderhalscancer) och varför har man inte beslutat att också pojkar skall få samma vaccin då även de kan drabbas av och föra smittan av HVP vidare.

Man talade om hur information kring cellförändringar skall ges, då många kvinnor tror de har cancer när de får besked om cellförändringar vilket inte alls behöver vara fallet. Vi tar emot besked på olika sätt beroende på vad vi har för kunskap, erfarenhet med mera.

Vidare talades det om varför vissa kvinnor föder tidigare än beräknad förlossning och därom är det fortfarande långt kvar att hitta bra svar. Amning och bröstcancer togs upp. Bröstcancer kallades av von Linné för ”frökensjukan” då kvinnor som inte ammat, drabbades i högre grad än kvinnor som ammat. Aktuell talare berättade om forskning bl.a hos eskimåer där man fann att bröstcancer var en näst intill osynlig. Man fann att dessa kvinnor ammade minst 2 år, även om de var gravida igen inom dessa 2 år. Av alla kvinnor man forskade på (jag minns inte hur många) så var det bara 1 eskimåkvinna som fått bröstcancer. Hmm…vad kunde det bero på? Hon var ju ammande kvinna. Jo, hon hade ett bröst som inte fungerade för amning och i det bröstet fick hon cancer. Det kan finnas en minskad risk för bröstcancer när vi ammar våra barn. Dessutom har vi kvinnor fått våra bröst just för att kunna dia våra barn med en mat som är exakt anpassad just för det barnet både vad det gäller näring, fett, temperatur och inte nog med det: man behöver aldrig tänka på att ta med flaska och pulver om man har förmågan att amma (alla kan inte det av olika anledningar, som vi självklart måste ta hänsyn till)

Min egen bröstläkare talade om bröstcancerforskningen och vad den visar men också att man fortfarande tittar vidare på risker, vad som kan vara utlösande faktorer där det inte handlar om ärftlighet. Allt fler klarar sig igenom en bröstcancer med mycket goda resultat och hon talade också om de olika typerna av bröstcancer.

Det var verkligen en intressant eftermiddag och jag önskar att fler kvinnor kom på de tider som skickats hem till dem om erbjudandet att få ta ett cellprov. Här i landstinget blir man kallad från det att man fyller 23 år och kallelserna kommer ca vart tredje år fram tills man fyller 50 och därefter vart femte år tills man fyller 65.

Mammografierbjudandet är också viktigt att gå på. Det kan rädda liv, precis som det räddade mig. Jag har alltid gått på mina kontroller så fort jag fått kallelse och kommer fortsätta göra det och det gäller både cellprov och mammografi. Vad som gör att så många inte kommer på dessa provtagningar, vet jag inte. Det finns också de som ringer och säger att de aldrig vill bli kallade och jag förstår att det finns 1) en rädsla för att man kanske skall hitta något 2) okunskap om hur viktigt det är. Men min fråga är: vad gör dessa kvinnor om de en dag blir sjuka och man verkligen hittar spridd cancer, som kunde hindrats att spridas om de bara kommit på sina kontroller?

Kunskap är nyckeln till omsorg om sig själv, så alla ni som funderar på att fortsätta tacka nej till både cellprov och mammografi: läs på 1177.se eller ring till mödrahälsovården eller den verksamhet i just Din kommun och fråga om cellprover och ring till bröstmottagningen på orten och ställ frågor om mammografi. Det är Ditt liv det handlar om.

Comments RSS

Kommentera gärna

Snabbknappar:

Kommenterar du för första gången här så måste kommentaren godkännas innan den visas på sidan.

css.php