Sep 30 ons 2015

Överviktiga barn

Jag har just tittat på ett avsnitt av det brittiska programmet ”Junkfood kids”. Det handlar om barn med kraftig övervikt. Det var ganska chockerande att se programmet…. kanske inte programmet i sig utan mer föräldrarnas attityd till barnens viktproblem.

Det handlade bl.a om en 10-årig flicka som kom till Storbritannien med sin mamma som liten flicka. Flickan var rejält mobbad i skolan för sin vikt och ändå tyckte flickan det var svårare att försöka köpa kläder. ”I skolan säger de saker som inte är sanna, som att jag är så tjock att jag inte kommer in genom dörren. Att köpa kläder är liksom på riktigt.. inget passar” sa hon.

Mamman la skulden på skolmaten och vaniljsås. Ändå sa mamma tidigt i programmet att hon måste ge barnet vad hon vill ha för att hon skall vara glad! En mamma utan ansvar, tycker jag. Mamman lagade all form av skräpmat som fanns att bjuda på. Hon hade också ett hemligt skåp där det fanns kakor, chips med mera – ett skåp som flickan självklart hittat. Flickan fick frågan av en hälsoperson som skulle hjälpa familjen med problemen, vad hon ansåg om vikten. Flickan la skulden på sig själv, för att hon väljer fel mat!

Men vem har introducerat maten för barnet? Mamman visade ett fotoalbum från det att flickan var liten och tyckte att hon var smal på bilderna.Hälsopersonen bad mamman titta igen och tala om vad hon såg… mamman var tyst och hälsopersonen påtalade att flickan var överviktig redan som 3-åring! Skolmaten? Jag tror inte det.

En annan familj hade en 13-årig flicka med kraftig övervikt. Föräldrarna var rejält överviktiga och lagade massor av fettdrypande mat. När de var på häloskontroll med flickan, fick de frågan om de provat gå ner i vikt. Jo, de hade varit med i ett viktprogram för att hela familjen skulle gå ner i vikt och få mer hälsosamma matvanor… ”men hon kan inte sluta älska bröd… hon äter mycket bröd” sa mamman som tillägg och orsak till att det inte hade fungerat!

De fick ett matprogram med noga utvalda recept på bra mat för sin dotter, för att flickan skulle gå ner i vikt. Föräldrarna hade INTE lagat den mat som föreskrevs och hade attityden att ”En gastric bypass är enda vägen ut för vår dotter. Att ändra matvanor innebär stark vilja och det är svårt. Med en operation, slipper hon tänka på frestelserna. Hon kan äta som vanligt men mindre portioner”. Det var uppenbart föräldrar som inte hade vilja att hjälpa sitt barn och absolut inte har kunskap i de risker som innefattas av en GBP. Flickan hade inget stöd från familjen och familjen hade inga planer på att gå ner i vikt, hur illa det än var, ur hälsosynpunkt.

I Storbritannien utför man GBP på barn! Varför, förstår jag inte. Inte på alla, men det förekommer. Om inte föräldrarna är villig att hjälpa sina barn, måste väl någon form av hälsomyndighet kunna ingripa?

Vissa barn fick tänder utdragna p.g.a usel kosthållning. En 9-årig pojke hade 5 ruttna tänder som drogs ut. Dålig mat och stor brist på tandborstning! Mamman grät och ångrade att hon valt bort tandborstningen. En annan ännu mindre pojke fick flertalet mjölktänder utdragna för att de ruttnat. Mamman oroade sig över att pojken skulle ha ont efteråt. Pappan sa: ”Det gör nog ont några timmar men han skall få godis som tröst när det är över”. En pappa som inte förstått orsaken till ruttna tänder: dålig kosthållning och ingen tandborstning!

Barn med tandproteser, fettmaoperationer och ointresserade föräldrar – eller föräldrar så inne i sina egna problem ett de inte orkar ta itu med sina barns hälsoproblem – det gjorde ont att se. Det är nog ett större problem än vi kan tro, många gånger.

Hur ser det ut i Sverige? Jag vet inte, men problemet finns här också. Barn som växer upp på skräpmat, som aldrig får smaka mat, tillagad från grunden. Först får de välling, sedan burkmat (som jag anser är helt vansinne och inte tillräcklig på något vis) och sedan helfabrikat som snabbt värms i micron och en del besök på diverse hamburgerkedjor. För att inte tala om allt godis för att barnet inte skall skrika och jag har de senaste åren sett någon form av jätteostbågar som barn sitter och suger på. Hur kan föräldrar föda upp sina barn på skräpmat!? Till på det har otroligt många barn napp i munnen hela dagarna, vilket de är ledsna eller inte. Vad är vitsen med det? Dels förstör det tänderna och dels ser det otroligt dumt ut med den där nappen. Nappen borde vara ett akut trösthjälpmedel när inget annat hjälper.

Hur kan vi få föräldrar att ändra attityd till vad barnen skall äta, när de skall äta det och i vilken mängd de skall äta det? Hur når vi föräldrar med vikten av balanserad kost redan till de minsta? Det innebär inte att barn inte skall äta godis i någon form – utan att man låter barnet få godis i liten mängd och kanske bara en dag i veckan? Förr hade vi lördagsgodis – idag skall godis ätas dagligen, året runt..

Vi kan aldrig skylla på skolmaten, hamburgerkedjorna, chokladtillverkaren (som en pappa i programmet gjorde) eller på att vi måste ge barnet vad det vill ha för att få lyckliga barn. Det är vi föräldrar som köper hem, det är vi föräldrar som beslutar och det är vi föräldrar som påverkar. Låt oss alla hjälpa våra barn till en sund kosthållning, utan att överdriva den. Barn behöver allt från kostcirkeln och barn behöver, liksom vi vuxna, något extra gott emellanåt. Men låt det bli med måtta, balans och kärlek. Barn behöver få ett ”nej” ibland också.

Ansvaret ligger på oss föräldrar!

Comments RSS

Kommentera gärna

Snabbknappar:

Kommenterar du för första gången här så måste kommentaren godkännas innan den visas på sidan.

css.php