Aug 16 sön 2015

Kalmar har tystnat

Sommaren i Kalmar har varit fylld av sång, musik och händelser. Nu har staden tystnad och det kändes märkligt att vakna i morse och lyssna på tystnaden.

Musik på Larmtorget har fyllt stadens centrala delar med glada människor och skön musik och stämning 2 kvällar i veckan. Vi har haft Kalmar marknad och Stadsfesten… och nu sista veckan har förberedelserna varit enorma inför Mini Tria och världens största Triathlon: Ironman! Den tävlingen gick igår och höll på hela dagen. Efter knappt 16 timmar, gick siste man i mål. Ironman Kalmar startade 2012 så detta var tävlingen här i stan.

Självklart gick jag runt på stan igår för att titta. Inte för att jag har något intresse av tävlingarna som sådana, men stämningen, folket, energin fanns där. Det var omöjligt att få tag på folk för alla var på stan. Dock såg jag inga bekanta men de såg mig och på så vis lyckades jag ändå få byta några kramar och ord med vänner och bekanta.

Det fanns en tävlande kille som imponerade på mig: först trodde jag det var ett tvillingpar som skojade lite, när jag såg dem på avstånd. De var nämligen fastsatta med en lina emellan sig. Men det visade sig vara en blind kille, Fredrik Widén, med sin ledsagare, Fredrik Svanberg!! Det stod dessutom på ryggen ”Synskadad” och ”Ledsagare”. Denne man är först i världen på herrsidan att genomföra ett Ironman som blind, enligt Barometern. Jag såg dem komma in på upploppet och ja, känslan av att ha en så god vän och ledsagare som ställer upp och genomför ett så tufft lopp som Ironman – det gav mig tårar! Jag imponeras av att de klarade av både simning, cykling och löpet! Helt fantastiskt! Oavsett vem som vann på tid – så är Fredrik och Fredrik dagens hjältar och vinnare i mina ögon!

När jag insåg att kvällens avslutningsfestligheter skulle förskjutas framåt i tid, valde jag ändå att stilla traska hemåt. Jag skulle upp i ottan idag för att starta upp tvättstugan. Just som jag somnade till, vaknade jag av att fyrverkerierna började och försök att somna om, var omöjliga. Då gick jag upp för att se dem… och då hade de naturligtvis just skjutit av den sista salvan. Det måste ha varit rejäla doningar då det small nästan värre och tyngre än nyår!

Men nu är staden tyst… tyst och sömnig, hösten kryper inpå oss och tar över. Kvällarna blir mörkare allt mer tidigt och kylan på morgonen kryper lite tätt inpå.. snart är det dags att plocka fram en jacka.

Kalmar har tystnad för denna sommaren men med spänning ser jag fram emot kommande säsong av musik, marknader och andra festligheter!

P.S Ett Ironman är rätt långt: Simning: 3.86 km (på öppet vatten) cykling 180.2 km samt 42 195 m löpning (ett marathon)

Comments RSS

Kommentera gärna

Snabbknappar:

Kommenterar du för första gången här så måste kommentaren godkännas innan den visas på sidan.

css.php