Jun 25 tor 2015

Det känns lite avigt

Att jobba måndag-fredag känns väldigt avigt efter alla år som jag gått på rullande schema: dag, kväll samt när jag hade nattjänst. Att arbeta i en dygnet-runt-verksamhet innebär att alla helger och röda dagar liksom försvinner och det är bara att inställa sig.

Det har ju sina för- och nackdelar. Fördelarna är att det finns lediga dagar mitt i veckan där man kan boka frissan, massören (fast jag har ju världens bästa massör så det löser sig ändå :wub_tb: ) läkare vid behov, sjukgymnast med mera som man kan behöva. Är man lite som jag, och inte är så över sig när storhelger kommer, så är det en ypperlig orsak att slippa allt ståhej; schemat infaller som så att man skall jobba.

Nackdelarna är ju att när någon ringde och frågar om man skall med ut på bio, ta en öl, gå på konsert med mera – ja, då står man ju där och säger: ”Nej, jag skall jobba”.

Samtidigt kan jag tycka att det finns ett lugn att arbeta kvällar och helger. Om man har sin tjänst på ett sjukhus, lugnar allt ner sig. Inga akuta (mer sällan i alla fall) undersökningar på röntgen med mera, all form av fysioterapi (sjukgymnastik m.m) och arbetsterapeutisk verksamhet är stängd alla helger. Patienterna får lugn och ro, kan ha sina anhöriga på besök utan att patienten plötsligt dras iväg för någon undersökning.

När jag nu varit en tid på mitt nya jobb, så har jag haft möjlighet att känna efter lite. Det känns lite knepigt att vara ledigt helg efter helg efter helg. Ja, till och med midsommarhelgen var ledig! Inga undantag! Nu skall jag lära mig leva med detta fantastiska! Kl 17.00 på fredagar går jag på garanterad ledighet över helgen! Ingen som kan ringa in mig, ingen som ringer och behöver hjälp!

Det känns lite avigt!

Comments RSS

Kommentera gärna

Snabbknappar:

Kommenterar du för första gången här så måste kommentaren godkännas innan den visas på sidan.

css.php