Jun 14 sön 2015

Att göra ”sak” av människors död

Att se på sociala medier – då i synnerhet Facebook – hur människor gör en sak av andra människors död, kan göra mig lite matt av irritation… eller varför inte uttråkning.

Det startades listor igår där man kunde visa sina ”kondoleanser” gällande den unga flickan som blivit mördad i Kinnekulle-trakten. Jag undrar varför. Flickan är inte den enda som blivit mördad under veckan. Det finns otaligt många mord på en vecka och vi har mordet på tre vuxna och en liten 4-årig flicka genom att någon placerat en bomb i/under en bil som exploderade i Torslanda, Göteborg, en man blev misshandlad till döds igår, en liten 2-årig pojke blev påkörd av en glassbil och dog, en man hittades död i Malmö, misstänkt mördad. En man i 60-årsåldern knivskars till döds i Tranås och till på köpet dog också en av våra främsta komiker igår, i sviterna av sin cancer. Också han fick listor av kondoleansuppmärksamhet, så klart. Informationen om hans död, la jag själv ut. Men ingen lista som heter något i stil med ”Komikerns död. R.I.P” som folk kan skriva på.

Vad är det som gör att vissa fall av mord, uppmärksammas mer än andra? Vad gör att svenska folket generellt startar dessa kondoleanslistor, helt okända för den döda, medan andra som drabbats av samma öde – som den lilla flickan och hennes pappa och dennes kamrater – inte uppmärksammas? Handlar det om gemene mans behov av att själv få uppmärksamhet, visa omvärlden att de bryr sig? Varför inte starta listor och skriva på för alla andra mördade också? Någon skrev något i stil med att komikern nu kommer att ta hand om den 17-åriga flickan. Varför skulle han det, i sin himmel, när han har sina egna anhöriga att möta och roa sig med? Varför inte roa den lilla söndersprängda 4-åriga flickan eller den lilla pojken som blev påkörd och dog?

Vad gör att vissa mord och dödsfall blir ”hela svenska folkets” mord och dödsfall? Självklart vägrar jag skriva på sådana listor. Det innebär inte att jag inte berörs av dessa människors öde, för det gör jag. Däremot har jag inget behov av att göra skillnad på de döda; komiker, unga flickor vars försvinnande får uppmärksamhet i media, små barn som dör för att de sitter i en bil som någon ond person preparerat med en bomb, medelålders män som knivskärs till döds eller äldre som mördas och bränns inne i sitt hem… Alla dessa mord, dödsfall p.g.a sjukdom och olyckor är tragiska i sig.

Någon kanske säger att man startar listor för att visa de drabbade familjerna sin omtanke. Då borde det startas listor för alla som dör, alla vi inte känner, alla som det skrivs om på ett eller annat sätt. Men så är det inte. Man talar om vissa mord och struntar i andra. Jag har inte hört någon nämna mordet på den lilla flickan i bilen som exploderade eller de tre vuxna i samma bil, ingen har yppat något om den lille pojken som dog i olyckan där han blev påkörd, eller mannen som knivskars till döds. Nej, man talar om de mord som skrivs mest om, som om det är en mer fruktansvärd händelse än andra mord och dödsfall.

Vad är det som gör att man gör skillnad på folk och folk? Kan någon förklara för mig varför mordet på den unga kvinnan är ”mer värd” än mordet på de tre vuxna och den lilla flickan i bilen som exploderade? Eller knivmordet på den medelålders mannen? Eller den lilla pojken som blev påkörd?

Varför gör man överhuvudtaget en ”sak” av någon för dem okänd persons död?

Comments RSS

Kommentera gärna

Snabbknappar:

Kommenterar du för första gången här så måste kommentaren godkännas innan den visas på sidan.

css.php