Nov 01 lör 2014

Vilken dag!

22:30 i kategorin Allmänt

En lördag, nästan vilken som helst. Det skulle man tro i första andetaget men så blev det inte. En lunch på stan med en f.d kollega blev det där extra inslaget på dagen.

Vi sågs på Drottningtorget och gick till Pasta Prego i Nordstan. Där hade jag inte ätit förut så det var mer än spännande. Pastabuffé till ett mycket förmånligt pris; 99:- inkl dricka.

Hur det nu än är, så avverkar man alltid dagens skörd av hur man mår, tänker och lever. Sedan kommer det oundvikliga in; hur är det på jobbet? Det blev ett rörande samtal och det kändes en nyans av saknad till gamla kollegor. Några, i alla fall. Som alltid när man lämnar en arbetsplats, eller någon annan lämnar, så blir det ett tomrum. Vissa har kommit nära varandra som yrkespersoner och andra inte. Några är glömda i samma ögonblick man stämplat ut för sista gången och andra, som i alla fall jag trodde aldrig skulle saknas, insåg jag snart innan våra vägar gick åt skilda håll, lyckades jag fästa mig vid. Kollegor jag sett växa, sett mogna och sett ta allvar på sina uppgifter. Speciellt en som jag verkligen blev fäst vid. En som alltid hade en förmåga att reta gallfeber på mig med sitt slarviga sätt att vara… sitt sätt att stundom försöka smita undan tyngre arbetsuppgifter – medvetet eller inte – som saknade en viss förmåga att kommunicera.

Men det var sidor som förändrades över tid. Kanske en del av det berodde på mitt sätt att inte säga så mycket, utan mer kommunicera själv och fick upp ögonen på kollegan… kanske var det till slut en liten kul grej att alltid glömma stänga skåpsluckor för det fanns en vetskap om att jag skulle säga: ”Hörru.. Din mamma jobbar inte här och jag är inte Din stand-in-mamma” eller ”… och så höll jag på att slå skallen i en öppen skåpslucka” och kollegan visste precis vem jag syftade på. Vad vet jag? Kollegan växte i alla fall och jag insåg i samma stund jag visste att våra vägar skulle komma att gå skilda håll, att det är en kollega jag kommer att sakna.

På de olika arbetsplatser jag varit på, så finns det alltid någon eller några som bränt sig fast i mitt hjärta. För närvarande är det rätt många som slutat och kommer att sluta där jag befunnit mig det senaste året och några har jag glömt som redan slutat och andra känns det tomt efter.

Det är alltid skoj att träffa gamla kollegor och bolla roliga minnen.

Det har varit en härlig dag med mat, samtal och roliga minnen. En bra dag att lägga till glädjens bibliotek.

Trackback URI | Comments RSS

Kommentera gärna

Snabbknappar:

Kommenterar du för första gången här så måste kommentaren godkännas innan den visas på sidan.

css.php