Sep 16 tis 2014

Kroppen gjorde motstånd mot akupunkturen

Efter en rask promenad till sjukgymnastiken där jag skulle få akupunktur igen, insåg jag precis när jag tog nummerlappen, att jag tittat rätt på klockan men tänkte fel. Jag var där 1 timme för tidigt! Jaja, vad göra? Det fanns en parkbänk precis utanför och där hade solen lagt sina värmande strålar och självklart slog jag mig ner där.

Med hörlurarna i öronen och ögonen lugnt slutna vände jag ansiktet mot solen. Det kom och gick folk hela tiden i en stillsam ström. En och annan färdtjänstbil kom och så kom en äldre man och satte sig intill mig. Han sa först ingenting.

När en av färdtjänstbilarna kom, började han samtala med föraren, som tydligen var en bekant. Jag hörde samtalet och log när mannen intill mig sa till sin vän att han hade det gott där han satt men att han brukade sitta där.. och pekade mot mig. Jag tog av mig hörlurarna och vi fick en timmes härligt samtal. Mannen berättade om sitt liv, varför just han fått det namn han bar… och hur glad och nöjd han ändå var över livet. Han berättade om saker som han försäkrade att endast jag kände till nu.. ”för jag litar ju på Dig” sa han på sin underbara go’a göteborgsdialekt.

Tiden sprang iväg fort där i solen och vips var det dags för mig att gå in till sjukgymnasten.

Jag hasade ner byxorna en bit när jag lagt mig på britsen och killen började sätta nålarna. Att han hade lite bekymmer med vänstersida, märkte jag och han frågade om jag inte haft ont sedan sist. Jo vars.. natten var ett liggande helvete av smärta över vänster höft och ben… och då påpekade sjukgymnasten att han hade svårt få in nålarna genom huden. Hans svar var lite svävande när jag frågade om det kunde bero på att musklerna var mer aktiva och spända i och med nattens smärtpåslag…

För att försöka få in den nål som var mest svår, försökte han med nya nålar… och till slut valde han en helt annan sort av nål. Till slut fick han dit den. Han gjorde de snurr på nålarna han skulle och det är en behandling kvar. Sedan skall kroppen vila och ta hand om behandlingen – om den nu har hjälpt – och så får vi se sedan.

Jag är fortfarande inte övertygad om att det handlar endast om trochanteriter som skapar denna smärta. Att det är förslitningarna i ländryggen som också påverkar, är jag övertygad om vilket sjukgymnasten själv tagit upp vid tillfälle när vi träffats. Även vårdcentralens läkare påpekar att ländryggen är en del av smärtorsaken. Men att det gör ont i båda benens utsidor från höfterna ner till knäna – att det gör väldigt ont (som en enda lång smärtsam triggerpunkt) hela vägen… det har jag svårt tro kan bero på ländrygg och trochanteriter.

Men jag bör ju lita på de lärde – men det är inte lätt.

Men idag gjorde kroppen aktivt motstånd mot behandlingen. Kanske är det något gott i det också?

Trackback URI | Comments RSS

Kommentera gärna

Snabbknappar:

Kommenterar du för första gången här så måste kommentaren godkännas innan den visas på sidan.

css.php